Han är ju bara SÅ kär i mig

Fy fan. Klockan är inte ens åtta och vem sover inte? (Där blippade riskokarn, frukosten är färdig) Var ute igår. Ja jävlar i min lilla låda, jag planerade att bli mindre nykter och det blev jag. Tänkte skriva att Stella var nog rätt reko men kom sen att tänka på lilla moppeolyckan vi var med om på vägen hem. He he he. Kul ändå att man försökte vara en räddare i nöden trots att man var rätt misslyckad.
Vi var en stund på Blue Water och drack två öl. Lyssnade på sångaren som sjöng en svensk sång, Lilla söta fröken fräken, ifrån Fryken och kände lite saknad av mor och far som alltid sjöng den sången till mig när jag var liten.
Sen gick det utför. Och uppför. Till Mod keaw.
Blev lite kär i Ben. Sjöng Big Ass-Fon för mig och sa "Den här sången är till Frida för jag vet att hon tycker om den här så himla mycket" och jag dog lite grann. Som jag och Stella pratat om tidigare på kvällen är det rätt så charmigt när folk kommer ihåg en sak man bara sagt (eller sjungit) i förbifarten.
Och förlåt Stella men jag var tvungen att sno din rubrik bara för att. För att han är ju bara SÅ kär i mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0