En halvmeter från DUNK

Okej, nu har jag precis vart med om värsta roliga grejen.. Men till det sen!
Igår var jag på ett jättetråkigt föredrag om När lammen tystnar i två och en halv timme på biografen Zita på Östermalm. Jag hasade ner lite i sätet och skulle köra en smygsovning men när tanten som pratade såg att ryssen i klassen sov började hon vråla så jag vågade inte sova. Gick till 7-eleven och köpte kaffe istället, haha.
Det var hela skoldagen så sen åkte jag och Malin tillbaka till ghettot of course! Hängde lite i Nacka Forum, köpte en jacka och lite annat bus sen träffade vi Elin och Malin gick hem.
Vid två kom Karre-Barre och hämtade oss så åkte vi till SÖS för Elin skulle undersöka sin långa tunga (eller den kommer bli lång). Efter det blev jag trött, hungrig och hade ont i huvet så jag åkte hem och vilade, handlade mat och käkade middag. Sen kom Mikaela till mig.
Vi tittade på underbart söta bilder på oss själva från 2004 och vi gillade vad vi såg! Så för att inte bli för upphetsade kilade vi hem till Felix och kalasade. Där träffade Anna och jag en gammal barndomskompis Love! Och det var ett kärt återseende och då var man tvungen att skåla så det klirrade i glasen. Det klirrade speciellt mycket i en viss persons glas som senare besökte damrummet, nämner inga namn. (Jag vet nämligen inte vad kvinnan heter!)
Jag och Douglas blandade underbart goda drinkar som uppskattades mycket av finsmakarna. (Albin var väldigt girig och svepte glas efter glas!) Jag säger bara.. Undra hur deras magar mår idag, mohahahaha!

Nu till det roliga!
Jag var ute och övningskörde med Eva idag för första gången på cirka fem månader (har gjort det ungefär fem gånger förut) och jag har bara kört på parkeringar tidigare, aldrig på någon väg. Men det tyckte Eva att det var dags för nu och till en början går det bra, efter ca en och en halv minut ute på vägen kommer ett övergångsställe men det tänker ju inte jag på! Så Eva skriker "BROMSA!" och jag bromsar så hårt jag kan så att hjulen skriker. För mitt på övergångsstället står en förvånad 90-årig kärring med en sån där liten dramaten rullandes efter sig.
Det enda tråkiga med den här berättelsen var att kärringen inte hade rullator, då hade hon vart en 10-poängare!

Men nu ska jag kila in till stan och kolla på en ny jacka och vantar! :)

Kommentarer
Postat av: a

såå kul att träffa love igen, det var som om tiden stått stilla sen sist vi sågs.. *drömmer mig bort till bättre tider*

och fräjda du kan va lugn, du kommer aldrig bli vuxen på riktigt.

2007-12-16 @ 19:51:55
Postat av: Lisen

Självklart är min gamla familj bäst!

2007-12-17 @ 09:17:50
Postat av: frida

hihi tack anna du kommer aldrig växa upp heller :)
lisa, det värmde

2007-12-18 @ 22:35:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0