Frida i Thailand

Känner att jag börjar ta igen de tio veckorna utan Stella. Senaste tiden har det nog inte gått en dag utan att vi setts. Det var i fredags, det var i lördags, det var i söndags. Det var singelmammor och thaimat och sova-över-kalas igår och det var amerikanska pannkakor och soffhäng idag.

Har tänkt på en sak. Man möter alltid kisstanten när man är på dåligt humör! Typ i fredags när jag skulle hem efter skolan, självklart sitter hon där på bussen och stinker, har försökt lyda min fars råd att sätta mig långt fram i bussen så stanken inte ska läcka bak till mig. Men tro mig, det hjälper inte! Man bara sitter där och ber en stilla bön att bussen ska åka fortare och funderar på om man vågar åka en hållplats till utan att spy eller om man ska hoppa av och gå.
Jag undrar hur hon behåller sin lukt. Hon kan ju knappast duscha för jag har aldrig hört talas om någon som stått ut i hennes närhet men ändå blir det inte värre med tiden. Det har alltid varit lika illa.
Fast det här med att man ska behöva andas in hennes doft när man är på dåligt humör kanske inte stämmer, det är nog så att man bara blir på dåligt humör av henne.
Hon kanske tycker att vi andra luktar äckligt?

Nu ska jag plugga lite, har redan gjort det i två timmar idag (duktig tjej) men jag ska fortsätta eller pilla lite i mitt rum som Lisa har städat och möblerat om.
Tack Lisen jag sov underbart i natt! :D