Bästa morgonen i mitt liv

Vaknade jävligt pigg för att vara måndagmorgon, slängde in en hög med tvätt i maskinen, fixade en snabb grej på datorn, bredde en frukostmacka, packade matlådan osv. och så var jag iväg på moppen på väg till jobbet 06.15.
Körde hela vägen upp på Skurubron tills det bara sa BRRRRRRRRRRRRRRRRR och så rullade hjulen långsammare och långsammare. Hörde ett litet sött rasslande från motorn och bestämde mig för att det måste vart kedjan som hoppat av. Om jag vet hur man pillar tillbaka en sån på en automatmoppe? Gud nej.
Det var bara att börja knata. Fem minuter kvar tills jag började och jag hade kommit halvvägs. En väg som skulle ta mig cirka fyra minuter på moppen tog mig cirka tjugofem minuter promenerandes MED moppen.
En jävla powerwalk klockan halv sju på morgonen innan man ens fått i sig en ynkaste liten frukostbit.

Och mina snälla, rara och omtänksamma kollegor åkte ju förbi mig en efter en och orkade inte ens stanna och fråga om jag ville ha ett litet handtag, en uppmuntrande kram eller ens ett litet "Du klarar det här!". Det var jag mot världen. Och den där jävulska moppen.

Nu visade det ju sig att det inte finns någon kedja på sånna där automatmoppar (och jag är faktiskt mer övertygad idag om att Ellinor skulle köpte en manuellt växlad moppe) utan en liten gummirem (även kallad drivrem). Den var söndertrasad och torr som en liten kotte och det skulle den tydligen inte vara.

Så dagen har gått åt till att jaga en ny drivrem och det finns ju inte överallt kan jag lova men nu är en beställd och på väg till en affär ute på Värmdö så inom några dagar kommer jag kunna hämta ut den. Kul dag.

Jag och drivremmen från helvetet

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0