Frida i Thailand

Jag är ensam, helt själv för första gången på åtta dagar! Jag är en liten eremitkräfta innerst inne som måste ha en stund för mig själv varje dag, jag är inget flockdjur och när jag vistas runt folk 24/7 så blir jag lite galen men också väldigt stressad.
Det är okej med Ri för när han och jag är hemma tillsammans så kan jag ändå slappna av och göra precis vad jag vill, han är ju som en del av mig och jag känner mig för ensam om han är borta för mycket. Det är en dålig variant av ensam.

Sen så har jag nog aldrig umgåtts såhär mycket med Ri som jag har den senaste veckan, han har jobbat EN dag av åtta.. Så vi har sett varandra 24/7 som vi inte är vana vid men ändå har vi inte tjurat förutom när katterna kissade och bajsade i soffan.

Men nu drog han iväg till en vän och kvar är jag och katterna. Och en stank av kiss och bajs från hårbollarna som ligger och sover på köksmattan. Och solen skiner. Vi tvättar handdukar och kiss/bajsiga kuddöverdrag till soffan. Allt torkar i en rasande fart.

Livet leker.

Det är en ny vecka och den här veckan ska bli underbar har jag bestämt mig för. Här är mina mål för veckan:

• Fylla hemmet med ännu mer post it-lappar med thailändska ord på
• Skaffa en ny försäkring
• Tvätta färdigt hela soffan
• Tvätta tvättkorgen helt tom
• Lära katterna att bajsa och kissa i deras nya låda med kisskristaller i
• Få bukt på Mammas ögoninfektion
• Införskaffa en ny plånbok

Dessutom ska jag försöka fånga Bang på film när han leker attack. Tänk er Dobby (Harry Potters husalf) hoppa runt på alla fyra med kutrygg och så ramlar han hela tiden för han blir ju rädd när en fluga surrar. Ri har börjat kalla mig för CATLADY för det enda jag gör är att sitta och prata och skratta med mina kissar.
Men han är glad för han sa: Förut retade du och Stella mig hela tiden och kallade mig för Catlady men nu är ju du likadan, jag har fått en kompis!!